”Ska du sluta vara präst och enbart vara författare nu?” Jag fick den frågan idag, jag får den lite då och då. Och den är befogad. Tanken på att vara författare på heltid är rätt lockande, något annat kan jag inte påstå. Och ändå, ändå, är det så tydligt för mig att jag vill fortsätta att vara präst. Jag vill fortsätta som nu – att vara präst på halvtid och författare på halvtid. Den där kombinationen är så bra för mig. Och jag tror den är bra för mitt skrivande och mitt prästuppdrag också.
Upplägget jag har sedan fem år tillbaka är att jag arbetar heltid varannan vecka som präst. Det innebär att varannan vecka har jag gudstjänster, dop, vigslar, begravningar, själavård, ja, allt det där som ingår i en präst arbetsuppgifter. Och jag tycker om det. Jag känner att det är ett viktigt uppdrag, att det är en ynnest och en förmån att få ägna mig åt det.
Att få möta människor i livets största stunder, i både glädje och sorg. Att få vara i alla de vackra kyrkor och kapell som vi har här i Åre församling. På bilden ser ni fantastiska Storvallens fjällkapell, ett av mina favoriter. För att inte tala om alla vackra platser utomhus, uppe på fjäll eller vid sjöar, som blir till helig mark när vi firar en dopgudstjänst eller vigselgudstjänst där. Att få tala om livet och döden, om Gud, om kärleken, att få vara med och förmedla hopp. Det är stort.
Och varannan vecka skriver jag mina böcker och är ute och föreläser om mitt skrivande och allt det där andra som hör ihop med att vara en skrivande människa. Jag är tacksam för det här upplägger och svaret är: Jag ska fortsätta vara både präst och författare.
