Bokmässan har ju gått av stapeln under helgen, och jag har följt den på avstånd. Sett bilder på mina förlagskollegor där de blivit intervjuade och minglat runt bland andra författare. De ser ut att ha haft väldigt trevligt! Nästa år är jag också med! Det känns både overkligt och fantastiskt! Jag ser så mycket fram emot det.
Själv har jag arbetat under helgen. Haft förmånen att viga två par och döpa tre barn. Jag har också varit med när människor sagt farväl till en älskad mamma/mormor/farmor. Starka känslor under en och samma helg.
Sent på lördagskvällen åkte jag in till Åre för att hämta hem älskade dottern. Hon var där och hängde med kompisar. När jag satt i bilen i mörkret lossnade det i berättelsen jag håller på att skriva. Jag jobbar ju med del två i det som är tänkt att bli en hel serie. Jag har skrivit stora delar av råmanuset klart, men fastnat. Men plötsligt där i bilen i mörkret framträdde en Emily för min inre blick. Och det blev tydligt på en endaste gång att det är henne jag väntat på. Det är hon som för berättelsen vidare. Så otroligt fascinerande! Så nu längtar jag efter att bara få sätta mig ner och skriva vidare.
I går gjorde vi en vandring innan jag skulle iväg och ha en gudstjänst. Hela familjen gav sig ut i vackra höstvädret. Vilka färger och vilket väder! Det är så otroligt mysigt att göra sådana vandringar tillsammans.
Nu är det måndagsmorgon och jag önskar dig en fin vecka!
/Karin
