Min kära mamma!

Nej, jag ska inte skriva ett ord om födelsedagar eller ålder eller så, jag ska bara skriva några ord om dig. För jag är så oerhört tacksam att jag får ha dig.

Du finns alltid där för oss alla i familjen. Kärleksfull, omtänksam, närvarande. Jag vet ingen som lyssnar som du. Stöttar om något är svårt. Gläds när det går bra. Lever dig in i hur vi har det.

Jag tänker på när jag och brorsorna växte upp. Du och pappa såg till att vi fick en fin barndom. Ett ombonat hem, mat lagad från grunden, alltid hembakat bröd. Ni åkte skidor med oss, både längd och slalom, tog med oss på fjällvandringar, läste böcker och berättade sagor för oss, välkomnade alltid våra kompisar till vårt hem… Ni lade en god grund för våra liv.

Jag minns så väl den där perioden i mellanstadiet när jag blev mobbad. När du fick reda på det som hände var du så förunderligt handlingskraftig och klok. Hur visste du vad du skulle göra? Du frågade mig vem som hade börjat mobba mig. Jag gav dig ett namn. Du bjöd hem henne och hennes mamma. Tillsammans satt vi fyra vid köksbordet och fikade och pratade. Därmed var den svåra tiden över.

När vi blev vuxna, brorsorna och jag, fanns ni där. Inte minst vid alla våra flyttar. Tänk, vad ni har burit möbler, du och pappa. Och flyttstädat lägenheter.

Nu är ni världens bästa farmor och farfar/mormor och morfar till alla barnbarnen.

Och du är också mormor till barn från andra länder. Små, gulliga barn från Eritrea som tagit dig till sina hjärtan. För när flyktingvågen kom och Hede tog emot människor från olika delar av världen, så var du med och engagerade dig. Ställde upp på alla sätt du kunde. Och fick vänner för livet.

Du är ständigt i gång. Du sår och odlar, planterar och rycker ogräs och gör vackert på gården. Du värnar miljön och klimatet och gör allt du kan för att bidra. Du älskar din bokashi, som omvandlar matrester till växtnäring.

Och så är det detta med dig och kreativiteten. Du har så mycket skaparkraft i dina händer, mamma. Tänk allt du har sytt genom åren! Kläder till oss barn när vi växte upp. Små klänningar och sjömanskostymer och blusar och byxor. Mina balklänningar under åren i Uppsala. Kläder till barnbarnen. Och allt du stickat och vävt genom åren. Alltid ligger en påbörjad stickning i handarbetskorgen.

När du hinner läsa begriper jag inte, men läser gör du. Du har alltid en bok på gång och du läser allt! Olika genrer, olika författare. Jag tror att du, om du varit ung idag, absolut hade studerat vidare. Kanske hade du blivit arkeolog, för historia och gamla saker intresserar dig mycket.

Nej, mamma, jag ska inte skriva något om ålder. Bara det här: Jag vet ingen i din ålder som är så ung och snygg som du! Jag hoppas jag ärvt dina gener. 🙂

Jag älskar dig, mamma, och är så gränslöst stolt över dig och tacksam över att just du blev min mamma!

Nu önskar jag dig en jättefin helg och vi ses i kväll! Stor kram från dotra!