Jag älskar vinter och skidåkning, det vet ni som läst min blogg ett tag. Men när vi kommer till slutet av april, då är jag nöjd. Då räcker det. Min man kan fortsätta åka skidor ända in i juni, men inte jag! Då vill jag bara ha sommar och grönska och värme och sol. Just nu längtar jag så innerligt efter det.
Och idag har jag fått en glimt av allt det där. Gräsmattan har plötsligt börjat bli grön, vindarna har känts rätt ljumma, och solen har kikat fram mer än en gång. Det som händer med mig är att jag får ny energi. Vinterkläder och skidpjäxor har åkt ner i källaren. Gästrummet har blivit städat. Blommor har blivit omplanterade. Sådant där som under några veckor bara känts jobbigt och omöjligt att ta tag i har idag gått som en dans!
Allt detta fixande gör jag i pauserna i min redigering. Jag har ju ett upplägg, både när jag skriver och redigerar, som fungerar så bra för mig: Jag ställer klockan på 45 minuter och jobbar stenhårt och utan uppehåll den stunden. Sedan tar jag en paus och gör något praktiskt, typ fixar och städar. Bra för kroppen, bra för att rensa huvudet. Och sedan tillbaka till manuset igen i 45 minuter. Och så där håller jag på tills arbetsdagen är slut.
Nu ska jag ta en promenad, för solen är framme. Det gäller att passa på.
