Åker skidor i det blå gryningsljuset. Det finns inget bättre sätt att återhämta sig än att ge sig ut på skidor, andas in den friska luften, höra tystnaden, känna hjärtat banka och slå. Och jag behöver återhämtning nu. Jag märker det.
Det blev en intensiv höst på många sätt, och det är så tydligt att jag inte klarar samma arbetsbelastning som jag gjort förut. Men nu är ett annat tempo. Det är lugnare och jag kan ta det lugnare.
Jag är tillbaka i min vanliga prästtjänst där jag arbetar varannan vecka i Åre församling. Det är lagom för mig. Då hinner jag också skriva mer och sjunga mer. Och vila mer. Och åka mer skidor.
Just nu är det relativt lugnt här i Åredalen, jag är ofta helt ensam i skidspåren. Lugnet före stormen, förstås, för snart går vi in i Alpina VM – 4 februari är invigningen. Då blir det allt annat än lugnt.
Men allt har sin tid och jag ser fram emot VM.
Önskar DIG en fin fredag och en härlig helg!
/Karin
Det låter som en bra återhämtning. Ja snart har ni VM, det blir spännande. Och tänk vilken folkinvasion det kommer att bli! Själv är jag glad över att orden har återvänt ( i maklig takt), jag skriver t o m på min blogg. Det känns fantastiskt. Kram.
Åh Eva! Jag blir glad att dina ord återvänder! Då är ju din blogg en bra plats att uttrycka de orden. Kram!