Jag längtade ut! Jag hade skrivit mest hela dagen, stått inne vid skrivbordet, knappt rört på mig över huvud taget. Jag längtade ut. Så när kvällen kom tog jag med mig Gillis till skogen för att leta blåbär. Där strosade vi sida vid sida över mossa, stenar, grenar och blåbärsris. Vi strosade och jag lät tankarna släppas fria i friska luften. Det finns inget som är så välgörande som det.
Och det fanns blåbär! Men när jag hittade tuvor med mycket bär, så var Gillis framme med nosen och mumsade. Så det blev ganska skralt med bär i hinken. Men det blev så att det räckte till några smoothies i alla fall. Och kanske till en blåbärspaj.
Har du hittat några blåbär?
/Karin
Det är väldigt dåligt med blåbär i våra trakter i år. Tyvärr. Jag äter ju blåbär i mina smoothies varje dag, det blir inte mycket av det i vinter.
Men typiskt, Eva! Du får ta en tur till Åre. Här finns en del. 🙂
Så skönt när man lyckas komma ut efter jobbet! Och det är ju större chans att man gör det när man längtar ut. Efter semestern känner jag verkligen hur min kropp INTE tycker om att vara inne och stilla hela dagen. När jag är ledig får den ju vänja sig vid bättre vanor… Ska verkligen försöka komma ut en stund varje dag denna höst. Har dessutom ca 100 meter till ett elljusspår så jag kan ju inte skylla på att jag inte har nåt bra ställe att gå på heller. Fast ännu hellre går jag ju på fjället, men bra att ha alternativ. Vi har också plockat blåbär, både till paj och frys. Fast lite mer skulle ju inte vara fel. Kul att Gillis gillar blåbär 🙂
Hej Camilla! Det är ju det som är en sådan ynnest med att bo som både du och jag gör – nära till både elljusspår och fjäll. Och ja, det är skoj med en blåbärsätande hund. 🙂