”Do more of what makes you happy!” En tavla med de orden har hon på väggen, kvinnan som är en av mina förebilder. Hon som är 65+ och som lämnade storstan för att få bo bland fjällen. Hon som fortsätter arbeta för att hon älskar sitt jobb. Men som väljer att arbeta när hon själv vill, det vill säga inte under strålande vintedagar när hon hellre åker skidor och inte klara höstdagar när hon vill plocka svamp.
”Livet i sig bär på så mycket tragedi och olycka”, säger hon, ”så jag vill skapa så mycket lycka jag bara kan. Jag vill göra så mycket som möjligt av sådant som gör mig lycklig. Vad gör dig lycklig, Karin?” Jag behöver inte tänka efter. ”Min familj”, säger jag. ”Mina vänner…skrivandet… utomhuslivet…musiken…mötet med människor… Och… och… att baka!”
Och i samma stund som jag säger ”baka” inser jag hur sant det är, och hur sällan jag faktiskt bakar. Så dumt! Om bakandet gör mig lycklig, varför bakar jag då inte oftare? Nästa morgon, medan familjen fortfarande sover, sätter jag en deg och bakar vaniljbullar. Stor, stor lycka!
Vad gör dig lycklig?
Undrar Karin.
