Hej kära läsare!

Strax efter lunch satte jag mig i bilen för att köra mot Östersund. Sådana här dagar kan det vara rent underbart att köra bil! Solen sken, jag köpte en kaffe längs vägen och lyssnade på P4-extra på radion. Och färgtonerna i landskapet jag körde igenom var beige och brun och lite vit. Jag vet inte hur det är med er, men själv gillar jag verkligen den här årstiden innan det slagit över i vår, innan det börjar knoppas och grönska. (Jag gillar den tiden också – massor -men allt har sin tid.)

När jag kom till Mattmar bara måste jag stiga ur bilen och fota. Hur vackert får det vara?

I Östersund var jag på arbetshandledning. Jag har gått hos kära K i några år nu, och det ger mig så mycket! Det är något visst det där med att sätta ord på saker och ting, på sådant en upplevt, på sådant en tänker och känner. Jag rekommenderar alla som har möjlighet att gå och prata med någon om livet. Om livet som det är.

Innan jag vände hemåt åkte jag till min käre bror med familj och blev bjuden på god middag. Och fick ”soffmysa” med älskade lilla brorsbarnet. Vilken lycka!

Hälsar Karin, som den här perioden på året bara längtar efter färg. Bort med svarta jackan nu, in med helst en rosa eller så.