Jag gick de slingrande vägarna i Tegefjäll med älskade hunden i går kväll. Behövde röra på kroppen, behövde lufta tankarna, behövde liksom sortera. Det hade varit en rätt intensiv helg och jag var fylld av intryck. Då är det ju suveränt att ge sig ut på promenad. Jag gick där och tänkte och blickade ut över Åreskutan, över Årejsön och bort mot byn.
Tegefjäll fylldes på igår kväll, det märktes. Fullastade bilar svängde in på parkeringarna intill fritidshusen, prat och skratt hördes, jag kände doften från en grill. Anade förväntan i luften. Påskledigheten som börjar för många nu.
Och jag såg ett gäng tussilago intill vägen. De lyser som solar och av hopp. Våren är på antågande. Ja, jag gick där och bara insöp alltihop – det jag såg, hörde, kände… Ja, det blev som en meditation och minuterna försvann. Väldigt välbehövligt och kraftsamlande inför en vecka som är allt annat än stilla, trots att vi går in nu i just Stilla veckan. Mer om den i kommande inlägg.
Hälsar Karin, som gillar meditation i rörelse, kanske ännu mer än meditation i stillhet.