Jag har blivit rejält förkyld, men det gör ingenting så länge jag fixade boksläppet utan hosta eller heshet. Och det gjorde jag ju. Så jag tar det lite lugnt nu, så ger den sig väl snart. Jag ska snart lägga mig på soffan och vila och läsa Håkan Nessers senaste bok. Jag gillar honom. Men först har vi haft en skön stund ute på gården, älskade dottern och jag, med lite trädgårdsfix. Det är något visst med det! Samtidigt tar älskade maken hand om det sista av vintern och kör några åk på Åreskutan.
Att plocka bort torra kvistar och grenar och se att det så smått är på väg att spira i rabatterna. Denna livskraft! Ja, denna livskraft i allt det beiga, bruna, vita som är vår färgskala just nu.
Och älskade dottern var med mig och stod på händer så det stod härliga till. Om och om igen. Nu längtar hon bara tills studsmattan är uppe igen.
Hon körde också lite agility med älskade vovven, och Gillis fixade det riktigt bra! Vi ser fram emot att åka till Åre någon dag och träna på agilitybanan där.
Och när vi hade fixat en stund, satte jag mig med en kopp kaffe och kände solen som värmde mitt ansikte. Det är en härlig tid nu!
Tänkte på dig idag, vi är nämligen i Åre! En väldigt spontan och impulsiv resa… Ni bor verkligen fantastiskt fint här! Börjar drömma om att flytta hit om några år, då kanske vi är klara med Sälen… 🙂
Ja, visst har vi det fint här! Och i detta makalösa väder! Ni valde helt rätt helg! Önskar er sköna dagar i Åre.