Idag hade vi en träff som vi kallade ”Duved förr i tiden”. Vi hade uppmanat ortsbor att ta med sig bilder och minnen från hur det var här i byn förr. Det blev en så himla bra eftermiddag! Så många som kom och så många som delade med sig av sina minnen och bilder. Det kändes som en fantastisk återträff där många kramades och var glada att se varandra. Ändå bor de i samma by, men möts sällan.
Jag kom att sitta länge hos en man som berättade att han var en bit över åttio, ”men huvudet är helt klart.” Och han sa att han hade längtat efter att få berätta om allt han minns från Duved. Han hade så många viktiga berättelser, och jag hade kunnat sitta hos honom länge, länge.
Varje by bär på sin unika historia, precis som varje människa gör det. Jag citerade Sören Kirkegaard, han som sa att livet levs framlänges och förstås baklänges. Ja, vi behöver leva nu och framåt, men vi behöver bevara vår historia, låta den leva med. Som vi vet kan ju ett historielöst samhälle bli ett rätt så farligt samhälle.
Vi gjorde en liknande eftermiddag i Åre för en tid sedan. HÄR kan ni läsa om det.
Jag var så uppfylld efter denna eftermiddags fina, fina möten med goa församlingsbor. Jag får med mig så mycket. Jag lär mig så mycket. Vilken förmån.
