Vackra domkyrkan som jag har så vackra minnen ifrån. Prästvigningen förstås, i juni 2000. Mer än sexton år sedan. Och dagen då vi hade premiären av vår musikföreställning Kallad här, i september 2008. Stora stunder i mitt liv.
Hemma igen efter ett par dagars prästfortbildning i Härnösand. Berikande, omtumlande och inspirerande dagar. Det är fantastiskt att få möta alla sina prästkollegor i stiftet, samtala, dela erfarenheter, äta god mat och ha trevligt tillsammans. Och att få fylla på med kunskap och kloka ord.
Under de här dagarna har jag lyssnat till min kära biskop Eva när hon föreläste om kyrkan och samerna – smärtsamma men nödvändiga insikter -, jag har hört ett föredrag om körsångares syn på gudstjänsten, ett annat om kyrkans möte med asylsökande. Och i eftermiddags föreläste Agneta Lagercrantz utifrån sin bok om självmedkänsla. Så jag känner mig påfylld och stärkt.
Och så himla glad att vara hemma igen! Det var en stor lyx att få sjunka ner i soffan och kvällsfika med älskade familjen och se på Bonde söker fru. Just då kändes det som att livet inte kan bli så mycket bättre.
Den fantastiska regnbågsmattan i domkyrkan. Jag är stolt att tjänstgöra som präst i ett stift som har en domkyrka med en regnbågsmatta.