Idag har jag varit på ett roligt uppdrag. Jag har mött barn- och ungdomsledare, som arbetar i olika församlingar i Svenska kyrkan, och pratat om berättelser. Det blev en bra stund, som blev mer samtal än föreläsning. Det är så skoj när det blir delaktighet, och människor delar med sig av frågor och egna tankar. Det var en härlig skara människor jag fick möta idag. Tack för det!
Jag brinner för berättelser och berättande, och tror att vi behöver uppvärdera berättandet i vår tid. Det finns något stort och nästan magiskt i att lyssna till en berättelse, att ta del av en berättelse, att bli en del av en berättelse.
Jag utgick idag från min bok ”Du ritar i sanden”, som ju är en bok med återberättade Bibelberättelser. I den har jag försökt att göra berättelserna riktigt levande, så den som läser eller lyssnar blir indragen i skeendet.
Jag åkte buss till Hållandsgården, där jag höll föreläsningen/samtalet, och hade turen att få skjuts hem efteråt. Käre maken passerade precis. När vi kom hem bytte vi om och drog iväg till Ullådalen. Han cyklade hela långa, branta vägen upp, jag promenerade liftgatan med busig Gillis. En härlig kväll i solsken.
