Jag började spela gitarr som barn, men hade sedan många års uppehåll från spelandet. När jag för några år sedan kände en längtan att ta upp gitarren igen, att emellanåt kompa mig själv i olika sammanhang, så märkte jag att modet saknades. Viljan fanns, men jag vågade inte.

Så fick jag frågan från Rotary i Östersund om att komma och föreläsa för dem. Jag tackade ja till det och bestämde mig samtidigt för att väva in sång och musik i föreläsningen, och att jag själv skulle spela gitarr! Jag övade. Jag övade och övade och när dagen var inne var jag rätt nervös. Inte för själva föreläsandet, men för gitarrspelandet. Men jag gick dit med rak rygg och intalade mig att det inte skulle finnas några gitarrister i publiken som skulle kunna kritisera mina försök att spela.

Först skulle vi äta lunch tillsammans. Ett långbord var dukat och det var mycket folk! Jag satt mitt emot en äldre man och vi började prata. Jag frågade honom efter en stund vad han jobbat med i sitt liv, och han svarade: ”Musiker och kompositör.” Å, nej!!!! Å, nej, tänkte jag, och ångrade att jag visat att jag hade gitarren med mig. Men vad skulle jag göra? Det var bara att hålla fast vid ursprungstanken.

Snart var det dags för min föreläsning. Jag bestämde mig för att blotta min rädsla, så jag sa något om att jag idag skulle utmana min rädsla, jag skulle göra något jag egentligen inte vågade. När jag sagt de orden ropade den äldre mannen över folkhavet: ”Det är ingen fara, vi är alla bara människor!”

Jag bär med mig hans ord. Jag hör hans ord inom mig varje gång jag är rädd, varje gång jag står inför möjligheten att misslyckas, göra bort mig, inte vara bra nog. Vi är alla bara människor. Vi är alla rädda, för olika saker, men ändå rädda. Det finns något befriande i att säga rädsloorden högt och att få mötas av andra människors instämmande. Jo, vi är också rädda. Så får vi mötas i det. Vi är alla bara människor.

Och jag tror det är viktigt att inte låta sig hindras av sin rädsla, utan att hellre utmana den. Testa. Så nu går jag och tar gitarrlektioner. Det är så himla roligt!