Tänk att behålla hoppet och friheten i kropp och själ även då en blivit vuxen! Tänk att bevara glädjen och lekfullheten även då åren gått.
Idag har jag suttit på ett café med en fin vän och druckit kaffe och pratat om livet. Hon är en sådan spm tar vara på sitt liv, som behållit glädjen och friheten. Hon sa upp sig från en trygg fast anställning i storstan för att få bo i fjällvärlden. Människor ifrågasatte hennes beslut, undrade om hon alls tänkt på inkomst och pensionsförsäkring. Det hade hon och valde liv och frihet. Vad är det värsta som kan hända, frågade hon sig, att jag en dag står där utan pengar och tvingas bo i tält? Jaja, vad gör väl det? Jag gillar ju att bo i tält.
Hon är en av många som varit en förebild i mina egna val under det senaste året. Att våga. Att inte sitta fast.
En dag i januari när jag var ute på en isande vacker vinterpromenad och mitt inre var ett kaos av oro, smärta, rädsla över min egen framtid och jag bad till Gud om vägledning, så kom jag till ett träd. I trädet hängde ett hjärta. Där mitt ute i skogen. Och jag tänkte: Jag ska följa mitt hjärta! Gör jag det nu när jag jobbat på tok för mycket och inte orkar eller räcker till någonstans? När varken jag eller familjen mår bra? Följer jag mitt hjärta? Svaret blev så tydligt: Nej, men jag kan börja göra det igen.
Det var läskigt men nödvändigt att säga upp sig. Att lyssna inåt. Nu, nästan ett år senare, känns det så självklart. Livet är så kort! Vi behöver ta vara på det! Jag vill behålla hoppet och glädjen i livet. Då kan jag också på ett helt annat sätt orka och vilja finnas för andra.
Vilken tur att du hittade hjärtat i skogen och att du har förebilder som visar väg. Ibland behövs det för att man ska våga. Och så klokt av dig att göra det som hjärtat vill. Jag har ju lite liknande erfarenheter, jag fick också välja en gång i tiden. Jag valde bort tryggheten med fast inkomst och bra pension. Jag har sällan haft mycket pengar efter det men jag känner mig ändå så rik. Tänk om fler vågade ta steget, så mycket lugnare tillvaron skulle vara. Så mycket bättre människor skulle må, när de insåg att prylar och status inte är allt. Bra jobbat Karin! Njut och lek.